Bekännelse
Måleri: av Gabriella
Du vet den känslan man får när man gjort något dumt. Och det verkligen känns i magen att detta inte var bra. Värst är det om man gjort något dumt mot en annan människa och sedan möter den personen. Visst är det svårt att titta personen i ögonen. Även om han eller hon inte vet att det var du som gjorde det så känns det hela ändå mycket obehagligt. Och det svåraste som finns är att bekänna att man har gjort något dumt och be om förlåtelse.
En dum grej som jag ibland gör. Är att jag känner mig stolt! Jag känner ibland att jag är bättre och smartare än andra. Vilket uppenbarligen är mycket dumt.Eftersom jag - som verkligen vet hur det känns att ha skuld inte alls är så smart som utsatte mig för skulden. Jag kännde starkt att jag skulle skriva om detta för att verkligen försöka sträva efter att vara mer ödmjuk mot andra. För jag är inte et dugg bättre än någon annan eller smartare för den delen. Och just nu känner jag mig sämst efter som jag behövde erkänna detta.
I den något gamla boken skrivs det såhär: "Så säger Herren: Den vise skall inte vara stolt över sin vishet, den starke inte över sin styrka, den rike inte över sin rikdom. Den som vill vara stolt skall vara stolt över detta: att han har insikt och kunskap om mig, om att jag, Herren, verkar i kärlek, i rätt och rättärdighet på jorden, ty däri har jag min glädje, säger Herren."
- Kram Gabbi
Kommentarer
Trackback
