Ringar i vatten
Bilder: Google
Det känns som att det var år och dagar sedan jag skrev på min kära blogg senast (nästan sant). Men på senaste har jag tänkt att det inte vore så dumt att fortsätta bloggandet. Det är nemligen så att små droppar, ger stora ringar på vattnet! Och det är just vad som har hänt med min blogg. Bara för att jag började trycka på några taster för några år sedan, och posta några bilder, så sitter jag nu i redaktionsrådet i Norges adventist magasin Advent Ungdom (AU). https://www.adventungdom.no/
Hur kunde jag veta at det lilla jag gjorde, skulle få stora konsekvenser?
Just så kan det vara med många grejer i livet. Saker som verkar små och obetydliga till en början kan leda till stora saker som man knappt vågar drömma om. Därför är det viktigt att vara trogen i det lilla, för då vill också Gud sätta oss över större, som det står i Matteus 25 :23 (liknelsen med talenterna) "Hans herre sade: ’Bra, du är en god och trogen tjänare. Du har varit trogen i det lilla, jag skall anförtro dig mycket. Gå in till glädjen hos din herre."
xoxo
- Gabbi
The God-shaped hole
Pictures: Google
My eyes have recently been open to a whole new idea of thinking!
A huge part of my life I have been struggeling with addictions. And since my journey with God started for like 2-3 years ago I have gone through a massive change.I had a problem with smoking, drinking and doing drugs for some years in my life. But now I don't do that anymore. I have overcome it by Gods grace. But as I conntiued my journey with the Lord I found that just as I had overcome one addiction, I found another one that God told me to let go. And the list has been going on.
But recently I have been listening a lot to some great sermons with some great Adventist preachers and counselours. And I have discovered that whether it was the addiction to food, flirting with boys and starting unappropiate relationships, watching series, movies, sexual inpurity, overeating, beeing too much on facebook. They all have the same addictive pattern.
It starts with an emotion of lonliness and a craving to fill that hole! And then the things we use to fill that hole with, but afterwards we are only left with emptyness and guilt.
So that means that what we are filling ourselves with aren't real! It's fake! It doesn't make us truely satisfied! And it never will. It is not until we realize that the hole we have inside us is God-shaped, that we understand that only God can fill it!
And the thing is that God created us to have a such a hole so that we would seek him, and find him!
But Satan is coming up with all those other things to be addicted to so that we will be to busy to seek God.
And the feeling of lonliness is actually a good thing! Because that is God, calling us to seek him. Because he so desperatly want to fill us up for real! And the thing is! No other relationship can fill up your whole! That is why so many people think that they can't be happy unless they are married! That is a lie!!!
If you can't be happy as a single person you will never be happy as a married one!
So the next time you feel that aching heart of yours - you know it's God calling you to let him forfill your every need!
- Love
Gabby
My life is a sinking ship
Bilder: Google
Här du någon gång upplevt att ditt liv är som ett sinking ship? Du vet att borde ha tagit bättre val och nu vet du att du egentligen inte förtjänar en snabb räddning men du håppas ändå på att få det. Precis så har jag det just nu. Men jag vill gå längre än så och säga att hela jorden är ett sinking ship och alla håller på att gå under.
Nåd är när vi får något vi inte förtjänar. Som för exempel att vi får slippa straff när vi har begått ett brott. Enligt rättvisan förtjänar man att straffas om man gör något som är orätt. Man förtjänar inte att sippa undan eller att bli befriad. Man förtjänar antingen böter, fängelse eller dödsstraff. I bibeln står det att synd leder til död. Synd är allt som inte är att älska gud och sin nästa som sig själv. Och isåfall är det ju ganska mycket som kan betecknas som synd. I bibeln står det att alla har syndat och att alla förtjänar att dö.
Gud beskrivs ofta som en sträng och hård Gud som älskar att straffa oss människor när vi begår synder. Men det stämmer inte. Ja, till att Gud hatar synd för att synd egentligen bara skadar oss själva och andra och Gud vill inte att vi ska må dåligt - men han älskar syndaren. Och ja, till att Gud är en rättvis Gud som kommer att löna alla efter som dom förtjänar till slut. Men... som vi förtjänar? Om vi alla har syndat och är syndiga förtjänar vi alla att dö! Hur kan då någon bli frälst?
Eftersom alla har syndat är alla på den sjunkande båten. I titanic blev bara de med rika och adliga föräldrar räddade som åkte med first class. Det var bara de som fikk plats i livbåtarna. Men för att bli räddad från jordens sjunkande båt måste vi ha en Gud til förälder. Och bara genom att tro på Jesus Kristus blir vi Guds barn och får rätt att komma i livbåten. Detta oavsett om vi är fattiga eller rika eller vart vi står i samhället. Vi får nåd av Gud och genom att ångra oss och vända om får vi förlåtelse för våra synder. Och då blir det som om dom inte fanns. Jesus är det största symbolet på Guds nåd för oss - alltså hur mycket han har lust till att hjälpa oss med alla ting även om vi inte förtjänar det. Och det kan vara en fin sak att tänka på när man är i en dum situation som man ångrar, men som man inte kan göra något åt på egen hand.
xoxo
- Gabby
En källa till liv
Bild: Google
Så vad händer i mitt liv just nu? Vad är senaste nytt? Jag berättade kanskje för typ två år sedan då jag startade denna bloggen att jag började lyssna på bibeln på ljudbok. Jag kan iallafall bekräfta att jag nu har lyssnat igjenom ablsolut hela bibeln. Jag började i nya testamentet och slutade i gamla. Det hade inte behövt ta så lång tid men livet är en process som inte alltid går som planerat. Har jag lärt mig något angående tiden så är det att den är dyrbar och det är alltid någon som försöker ta den ifårn oss och få oss att ägna vår tid till sådant som inte bygger upp.
Något annat jag har lärt mig är hur otroligt god gud är! Hur mycket han älsar oss och bryr sig om oss. Hur han brydde sig om sitt folk Israel genom hela gamla testamentet och även hur sorligt det är att vända sig ifrån gud. Jag har lärt mig hur nådig gud är och att han hälst vill visa oss barmhärtighet. "Jerusalem, Jerusalem, du som slår i hjäl profeterna och stenar dom som är sänt till dig! Hur ofta ville jag inte samla dina barn som en höna samlar sina kycklingar under sina vingar. Men ni ville inte. (luk.13:34)" Han vill inte att någon ska gå under eller må dårligt. "Saliga är de som sörger för de ska tröstas! (matt.5:4)"
Det är också otroligt vad ödmjuk man känner sig av att läsa guds ord. För man börjar förstå hur lite man egentligen klarar av i egen kraft och hur svag man är som människa. Ofta känner jag att vad har lilla jag att säga till alla er? Vad har jag att säga som kan vara andra till hjälp? Jag är ju så liten och så vek. Det enda jag kan säga är börja läsa bibeln om ni inte redan gör det! Det är otroigt vad man kan få för nytta av den om man läser med ett öppet sinne. Ett bra tips är att be om hjälp till att förstå vad man läser för många kan läsa guds ord med fel inställning. Och då får man bara inte lika mkt ut av det. Jag måste lägga till att jag visserligen också läser och inte bara lyssnar på ljudbok. Man får en annan dimention av att läsa själ och just nu håller jag på med julkallendern, Lukas evengelium, som innehåler exakt 24 kapittel. En för varje dag.
Gabby.
I'm an addict!
Bild: Google
Mitt hjärta bultar så hårt att det känns som att det ska sprängas... tårarna tränger sig fram i ögonen. Du som läser detta anar inte hur svårt det är för mig att skriva det här. Det svåraste är inte att erkänna, utan rädslan och ångesten för att inte bli accepterad. Men jag ska säga det ändå, jag måste säga det.
I'm an addict.
Jag är beroende. På et negativt vis. Jag har varit det i många år men jag har bara inte förstått roten till problemet. Om det inte är tobak, alkohol eller droger så är det något annat som att vara beroende av att få bekräftelse av killar eller att sitta och stirra in i en sjärm i flera timmar. På senaste har det varit det sista. Serier! Jag säger inte att själva konseptet är fel. Det finns många bra serier att kolla på. Men för mig är det som en drog. Något jag blir dragen in i som kan inte kan komma mig ut ur. Inte själv. Så jag börjar med det första steget - att erkänna.
För känslan jag känner nu, efter att ha slösat bort flera timmar på en fantasivärld utan att kunna kontrollera det är rent ut sagt avsky för mig själv. Jag hatar mig själv just nu. Jag hatar att få mitt liv förstört. Jag planerar att göra andra saker, men nyfiken som jag är, måste jag bara kolla vad som händer i nästa episod i serien jag följer. Och så är det som att jag kommer in i en trans och plötsligt har det gått flera timmar då jag inte gjort något. Och när jag entligen har klarat att sluta för att jag är så trött att jag stupar, så känner jag mig bara tom.
För folk som klarar att kontrollera sig - jättebra för er! Men jag tror det är någon större makt som försöker att kontrollera oss. På olika vis. Antingen det är beroende av alkohl, droger, serier, spel, sex och så vidare. Det kanske inte ens är ett beroende men en negativ hållning till sig själv och andra. Oavsett vad det är så så verkar det som att någon vill stjäla all våran tid. För vad vi använder tiden till är uppenbart det som har betydelse.
Jag kan bara säga att det är sååå många saker som jag vill och har lust att göra för att utveckla mig själv - men som jag aldrig gör!! Just för att jag gör andra saker som inte är av betydelse. Tänk vad jag kunde varit idag ifall jag använde tiden för att utveckla mig själv för mig själv och andra istället för att slösa min tid på mina beroenden. Så jag vill sluta nu! Jag orkar inte längre förstöra mitt liv. Jag vill krossa dom bojor som binder mig. Och det vill jag göra med detta löftet som står i bibeln:
Andra satt i djupaste mörker,
fångna i fjättrar av järn.
De hade trotsat Guds befallningar
och förkastat den Högstes råd.
De var modlösa av vedermödor,
de stapplade utan att få hjälp.
Då ropade de till Herren i sin nöd,
och han hjälpte dem ur deras trångmål.
Han förde dem ut ur det djupa mörkret
och bröt sönder deras bojor.
De skall tacka Herren för hans godhet,
hans underbara gärningar mot människor.
Han krossar kopparportarna,
järnbommarna slår han sönder.
(Psalm 107:10-16)
- Gabby
Jag tror inte på tillfälligheter!
Bild: Google
Jag tror inte på tillfälligheter. Jag tror på orsak och verkan. Att allt som händer har en högre och djupare mening. Och när jag säger det menar jag inte att det att det nödvändigtvis gäller att vinna i ett spel eller konsekvenserna som kommer av dåliga val. Jag menar att det nånstanns finns inspunnet ett fint väv av övernaturlig kraft som bara vill oss väl. Som om det är en finger med i livets spel och även i dom små sakerna. Typ som att saker små saker händer som kanske passar skräddarsydd bra in i situationen. Eller att saker jag ber om faktiskt händer.
Som ikväll när jag hade en kännsla av oro och nedstämdhet över mig fick jag en indre maning om att jag skulle be om att göra skillnad i någons liv idag. Det var ju i och för sig redan sent så sannorlikheten att jag skulle kunna göra så stor skillnad i någons liv var ganska liten. Jag glömde bort det hela och började göra andra saker. Tills någon plötsligt började chatta med mig och bad mig om att be för denne. Personen verkade vara i en jobbig situation. Till en början hade jag faktiskt inte så stor lust att be, men jag gjorde det ändå eftersom man alltid ska hjälpa folk i nöd. Och sen kom jag på att jag faktsikt hade bett om att göra en skillnad i någons liv idag.
Så förstår du vad jag menar? Sådana saker kanske kunde vara en tillfällighet i mångas ögon. Men vad är egentligen en tillfällighet i själva verket? Et desperat försök på att bortförklara att det finns en Gud? Vem kom på det med tillfälligheter? Det är ofta inte så stora grejer som händer i mitt liv. Men stora nog till att man stannar upp och tänker över det hela. Och när många sådana saker händer i så slutar man att tro på tillfälligheter och börjar se att detaljerna i livets väv.
/Gabby
Jag slutade dricka. Vad hände sen?
Bild: Google
Hello pplz!
Asså shit vilken dag det har varit idag! Så mycket håller på att hända i mitt liv att jag känner typ en episk känsla av WOW! Det känns som allt håller på att förändras men till det bättre. Jag kommer ihåg för lite mer än ett år sen när jag bestämde mig för att jag ville va kristen undrade hur mitt liv skulle bli. Om jag skulle bli asosial eller om jag skulle hamna långt nede på den sociala skalan något som är mycket viktigt för mig. Men jag måste säga att mitt liv har blivit så mycket bättre att jag inte hade kunnat tänka mig till det innan jag tog valet. Jag var tvunget att lita helt och hållet på Gud.
Det samma var det med alkoholen... När jag för lite mer än ett år sen försökte föreställa mig et liv utan alkohol så kunde jag inte se annat än mörker, depretion, ensamhet, löjlighet och helt enkelt ett tråkigt liv! Men jag tog valet. Jag slutade. Nu har det gått exat ett år och en månad sen jag slutade dricka. Och oj, vilken total förändring! Jag kunde inte ha det bättre. Altså jag ska inte säga att jag inte har ett normalt liv som såklart går upp och NED och att livet kan va jobbigt och hårt och allt det där. Men skillnaden nu och då är so ofattbar stor och den är BARA positiv! Jag har inte varit lyckligare och mer social än vad jag är nu! Jag har heller aldrig ätit så nyttigt och tränat så mkt och regelbundet som jag gör nu. Jag har tränat regelbudet i ett helt år och det är väldigt väldigt lengesen jag hade så bra håll-i-gång när det gäller träning.
Så till alla er som sitter ensamma just nu och tänker hur livet skulle bli utan alkohol eller hur livet skulle bli med Gud. - Jag kan bara ta mig själv som ett eksempel. DET KAN BARA BLI BÄTTRE!
- Don't be fooled by your emptiness, there's so much room for happiness!
/Gabbi
Vad ska man säga om Northug?
Bilder: Google
Det har varit mycket snack om idrottstjärnan Petter Northug i media och ganska mycket negativt på senaste sedan han kört bil onykter och kraschade! Och många tycker som förut har tyckt om honom gör inte det längre. Jag tycker det är så synd och irriterande att bara för att man är känd ska få tusen gånger mer skit än om han var en vanlig människa. Och att folk dömmer honom för denna ena grejen! Ja, visst var det dumt att köra onykter! Mycket dumt! Någon kunde dött eller bli allvarligt skadad! Men om Petter själv hadde dött! Vad hade dom skrivit i media då??? Jag skulle gissa något liknande som som dom skrev om Michael Jackson när han dog "The King is dead". Även om han troligtvis dog av överdos av nåt slag. Jag vill bara poängtera det och vidare säga att jag tycker otroligt synd om honom och känner starkt medlidande. Jag om någon vet hur det kan va att ta dumma val i livet. Och jag vet att konsekvenserna inte är roliga. Och med handen på hjärtat vem kan ärligt säga att dom är utan skuld? Vem kan kasta första stenen?
Jag vet att jag har gjort mycket dumt som säkert kunde ha blivit mycket värre än vad det blev. Men som tur är tror jag på att Gud alltid har varit med mig och hjälpt mig även när jag gjort saker som inte varit bra. För sådan är ovillkorlig kärlek! Kärlek som inte dör oavsett vilka brott du begår! En sådan Gud är jag glad för att jag tror på och jag kan bara säga om honom som David i psaltaren 32 och vers 7:
"Du är min fristad,
du bevarar mig för nöden,
du låter jubel över räddningen ljuda omkring mig."
/Gabbi
Pain Ends!
Bild: Google
Just nu känner jag bara för att skrika och aldrig sluta!!! Jag hittade en tolkning av ordet HOPE - hold on, pain ends! FINE, men när??? när ska det ta slut!! Jag pallar seriöst inte mer! Har du nån gång haft den känslan att du håller på att kvävas av all din ångest! Precis så har jag det just nu!
Men som tur är vet jag att det bara är en känsla.. och känslor går över! (Det är föresten et bevis på att äkta kärlek är ett medvetet val och inte bara en känsla som t.ex en förälskelse, för förälskelser går över om man vill eller inte. Ska man hålla kärleken levande måste man göra medvetna val även om man inte känner för det.)
Så länge tröstar jag mig med Jeremias ord:
"Var inte rädd, du min tjänare Jakob,
säger Herren,
var inte förskräckt, du Israel.
Jag skall rädda dig ur fjärran land,
dina barn ur det land där de är fångna.
Jakob skall åter leva trygg,
ingen skall hota honom.
Ty jag är med dig, säger Herren,
och jag skall rädda dig."
♥/Gabbi
Heart of Ice and a heart of stone! (SE HIT ALLA MED KÄRLEKSSORG)
Bild: Google
The heart is deceitful above all things and beyond cure. Who can understand it? Jeremiah 17:9
Det kunde inte finnas mer sanning i dom orden! Hjärtat är bedrägligast av allt, det är oförbätterligt – vem kan förstå det? Det är så lätt att bli kär i folk eller hamna i olämpliga situationer i livet för att man lyssnar till sina känslor istället för sitt förnuft. Jag har varit i sådana situationer många gånger i och med att jag är en väldigt känslostyrd person. Men en sak har jag lärt, tror jag... Det slutar sällan bra! I allafall inte när det är snack om relationer och bli kär i fel person. Jag har frågat mig många gånger "var jag TVUNGEN att gå och bli kär i den där personen???" VARFÖR???
Kärleks sorg är nåt av det värsta som finns. Det är ingen synlig skada men den känns i hela kroppen och påverkar allt man gör. Varje minut, varje dag och hela tiden man låter sig styras av sina känslor. Vissa säger "The heart wants what the heart wants" och "Let it be". Men jag kan inte nöja mig med det! Jag måste få ett slut på det hela! Varför kan jag bara inte koppla in hjärnan på autopilot så att jag slipper tänka på vad jag känner i min ensamhet? Jag tror det är lätt att man nöjer sig med fel person just för att slippa vara ensam.
Men det bästa är då att stanna upp, andas, och tänka på vad som är det viktigaste! Att ta första bästa för att slippa vara ensam, eller att faktiskt hålla ut lite och vänta på the real deal? Jag tror såklart att det sistnämnda är det bästa men sen kommer det upp tankar som "Ja, men hur länge ska man behöva vänta till det sker?" och "kommer det ens att ske?" och "Hur ska jag hålla ut när jag känner som jag gör?" Gud, ge mig ett nytt hjärta så att jag kan känna den kärlek som du känner, och ha det tålamod som du har. Gör det du säger i Hesekiel 36:26 "Jag skall ge er ett nytt hjärta och fylla er med en ny ande. Jag skall ta bort stenhjärtat ur kroppen på er och ge er ett hjärta av kött."
♥
/Gabby
Ovillkorlig kärlek!
Bild: Google
Det värsta som finns är att prata med någon om Gud som sen säger att dom inte vill höra om honom! Och ja dom respekterar min för att jag är troende men SLUTA PREDIKA FÖR MIG!!! Jag har verkligen funnit rätta meningen med att vända andra kinden till. När folk säger så till mig så känns dem som att dom hugger mig med en kniv. Så mycket betyder Gud för mig. Men sen kan man ju inte annat än att svara snäll och säga förlåt och förstår hur du känner och att det inte var meningen att predika.
Men hallå! Jag TROR ju att Gud faktiskt kan hjälpa mig och andra i situationer i livet och jag menar ju faktiskt bara folks bästa när jag nämner honom. I den sammanhangen jag pratar om så tog jag endast exempel utiffrån mitt eget liv. Och det är tydligen att predrika. Men hursomhelst, varför predikar folk? Jo för att dom vil hjälpa andra till att se saker utifrån et annat perspektiv. Det handlar om att hjälpa folk i nöd, hjälpa folk i huvudsak. Jag säger inte saker för att vara elak. Jag säger bara det här funkar för mig så kanske det kan funka för dig också? Det skadar ju inte att prova.
Men när jag tänker på hur sårad jag blir när folk inte är intresserade så kan jag bara föreställa mig Jesus hur han måste ha kännt det. Han lämnar sin trygga himel och kommer ned till oss otacksamma människor och ger ALLT för oss! Han tillåter sig själv att bli hånad, piskad och hängd på ett kors. Innan det går han runt och hjälper folk, talar till folk och helar sjuka och sätter besatta människor fri. Han kom hit för att tjäna oss och för att hjälpa oss. Även om han visste att många skulle hata honom, håna honom och inte vilja ha NÅGOT MED HONOM ATT GÖRA!! Så valde han fortfarande att gå igjenom allt som han gjorde för att ge alla en chans! Även dom som hatar honom till att få ett bättre liv nu och ett evigt liv sen. Tänk efter vem skulle vilja göra nåt sånt? Min första ofullkomliga tanke är fy vilka elaka och dumma människor, låt dom bara dö för evigt och få vad dom förtjänar! Kan man va mer otacksam!! Här kommer GUD ned! GUD!!!! Som har skapat oss och gett oss liv, sen tackar dom honom genom att håna honom, spotta på honom, piska honnom och döda honom på det mest grymmaste sätt! Men vad säger han till sitt försvar? INGET! Han låter det ske för att han är fullkomlig kärlek! Han väljer att överse allt hån för att han ÄR kärlek i renaste form. Ovillkårlig kärlek!
Är det konstigt att jag älskar honom och vill prata om honom?
- Kram gabbi!
Magical Rosey
Bild: Google
en dikt av mig själv.
Magical Rosey
Cursed not cosy
Fading by the minute
Day by day, year by year
Forcing us to face our worst fear
That someday we won’t be here
That I won’t be
It really scares me
But I know for sure
There is a cure
The cure is true and free
It is someone for you and me
That someone just wants to show
His pure love
And that he cares and sees us
His name is
Jesus.
The hardest goodbye..
Bild: Google
För att hitta en bild som kunde på nåt sätt beskriva hur jag känner kom jag till att tänka på avskeds scenen i Thor 2. Det var nog den mest rörande begravnings scen jag sett i en film. Den beskrev verkligen känslan som kommer när man ska ta avsked av någon.
2. Mars bestämmer jag mig för att gå ut och jogga en kort tur. När jag kommer tillbaka och går in geonom ytterdörren hör jag mamma gråta i telefonen. En sådan gråt som är så full av smärta, ångest och förtvivlan att jag med en gång förstod att någon hade dött. Med andan i halsen frågar jag mamma Vad har hänt? mamma tittar på mig och säger med gråtfull röst "Morfar har dött".
Innan mamma sa vem det var så fick jag i bråkdelen av en sekund ångest att det var pappa som hade dött. Så min första tanke efter jag fick höra den tråkiga nyheten var "vilken tur att det inte var pappa". Då vet jag inte vad jag skulle gjort. Och efter chocken så tänkte jag att morfar hade endå tur som fick leva ett långt liv. Alla ska vi dö en dag. Jag var ledsen men grät inte.
Idag är det en vecka kvar till vi åker ned till Sverige för att förbereda för begravningen som sker den 28. Mars. Jag är en person som inte är bra på att gråta eller bra på allvarliga saker som död. Det tar lång tid för mig att bearbeta en sådan sak. Men jag är inte gjord av sten och döden är inte en naturlig sak! Döden är en konsekvens av våran operfekta värld orsakad av första människan. Döden är hämsk och fruktansvärd! Den känns orättvis och meningslös! Först nu, i min ensamhet kan jag gråta några tårar för morfar..
Men jag gråter inte bara för honom! Jag gråter för alla som inte tror att Gud älskade oss så mycket att han valde att förnedra sig själv till människa! Och inte bara till vilken som helst människa, utan en fattig människa, van vid lidanden. Och inte bara det utan för att dö. Inte en stilla och fridful död men den mest förnedrande och smärtsamma döden på korset. Varför? Så att vi ska slippa att dö för evigt och få leva ett liv utan smärta, utan lidande, utan tårar... Jag vet att min morfar kan få komma till himlen när Jesus kommer tillbaka, men vad med alla som inte får den chansen för att dom inte vill tro?
The hardest goodbye, is the one that is forever!
Morfar,
vi ses igjen!
Om själen är odödlig så brinner vi aldrig upp!
Bild: Google
Jag kunde inte låta bli att använda denna otroligt kreativa bilden som jag hittade eftersom jag tyckte den passade in med vad jag ska skriva om idag. Jag tänkte låta bibeln själv förklara två saker som många tror på men som är felaktiga. Det ena är att vi har en evig eller odödlig själ och det andra är att det finns ett evigt brinnande helvete.
Låt oss börja med själen. Just ordet själ finns i väldigt många texter i förbindelse med ens hjärta. t.ex "Men där skall du söka Herren, din Gud, och du skall finna honom om du frågar efter honom av hela ditt hjärta och med hela din själ. -5Mos.4,29" eller "Prisa Herren, min själ!" Med andra ord skulle man kunna säga själen helt enkelt beskrivs som ens väsen och ens person och inte som någon svävande osynlig skugga av sig själv.
Så vad händer då när vi dör, med vårat väsen och våran person? Har vi en evig själ som är medveten i himlen eller helvete när vi dör? I Job 14, 11-12 står det "Om än vattnet tar slut i havet, floderna sinar och torkar ut, reser sig aldrig en död igen. Förr skall himlen rämna än han vaknar, aldrig väcks han ur sin sömn." Här ser vi klart och tydligt att en död person faktiskt är helt död när den dör. Det står ingenting i bibeln om att vi har en själ som är evig och som svävar iväg. Däremot besrkivs döden som en sömn och att vi ska väckas upp när Jesus kommer tillbaka för att hämta oss. När man sover vet man inget. "De levande vet att de skall dö, men de döda vet ingenting. De har ingen lön att vänta, minnet av dem är borta. Pred. 9,5"
När det gäller helvetet så finns det vissa texter i bibeln som kan tolkas som att det finns ett evigt brinnande helvete som t.ex den här: "Om din hand förleder dig, så hugg av den. Det är bättre för dig att gå in i livet stympad än att ha bägge händerna i behåll och hamna i helvetet, i den eld som aldrig slocknar. Mark. 9,43" Först vill jag bara säga att den här texte inte handlar om att fysiskt hugga av sig sin hand, men att man ska förstå hur stora konsekvenser ens handligar kan få och att man ska vara försiktig så att man inte använder sin kropp, vare det sig är händer eller fötter, mun eller ögon till att skada eller såra sig själv eller andra mäniskor. Och att man ska tänka över vilka vanor man har, kanskje har man en vana att slå sin fru eller sina barn med sin hand. Därför sägs det med ganska starka ord att det är bättre isåfall att bara hugga av sig sin vana och bli frälst än att ha kvar sin vana och och gå förlorad. Och nu kommer vi till det med att helvetet beskrivs som en eld som aldrig slocknar.
Så det första jag vill säga om detta är att bibeln använder ganska starka ord när det handlar om något allvarligt. Det kommer finnas folk som går evigt förlorade. Men det är något som Gud INTE vill ska hända! För han vill att alla människor ska bli frälsta.
"Det är inte så som många menar, att Herren är sen att uppfylla sitt löfte. Han dröjer för er skull, eftersom han inte vill att någon skall gå förlorad utan att alla skall få tid att omvända sig. 2 Pet.3,9" Den här texten syftar på att Jesus skal komma tillbaka till jorden och hämta dom som tror på honom till himlen men att han tycks dröja just för att han vill att alla ska omvända sig och bli räddade. Gud är altså god och kärleksfull. Och eftersom vi nu vet att vi inte har någon evig eller odödlig själ så vet vi att det inte finns massa själar som just nu pinas i något helvete. Men ja, dom som inte VILL bli frälsta och inte vill ha något med Gud att göra kommer till slut att brinna upp men vi vet att dom kommer till att dö sen just för att dom inte har någon evig själ. Men att det står att elden aldrig slocknar betyder att konsekvenserna av elden aldrig slocknar. Att de kommer dö och vara borta för evigt. Inte att de onda kommer grillas i et helvette i en evighet medas Gud och alla dom frälsta festar loss i paradiset. I sådana fall vore Gud djävulen själv. Och det stämmer inte överens med hur Gud beskrivs i bibeln. I Johannes 3:16-17 står det: "Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. Ty Gud sände inte sin son till världen för att döma världen utan för att världen skulle räddas genom honom."
- Kram Gabbi
If you were the only one..
Bild: Google
Hittade en rolig bild som beskriver mig just nu. Förskyld.se!
Har just kommit hem från en otroligt inspirerande helg i Oslo med duktiga talare som uppmanade oss att inte ge upp om att kämpa för Gud och för vad vi tror på. Ofta har jag känt att min blogg är obetydlig och utan värde och att det oavsett kanskje bara är några få som läser den. Därför har jag inte alltid känt det stora behovet att skriva så mycket. Men det sista mötet denna helgen traff verkligen spiken på huvudet för mig. Det var en ung kille som pratade om att han hade fått förfrågningar om att flytta långt upp till Nord Norge för att jobba som bibel arbetare. Han hade ingen större lust att åka dit eftersom han inte kände någon där och för att det var så långt borta från allt han var van vid.
Men han bestämde sig ändå för att åka och när han kom dit och bjöd in människor till bibelstudier så var det bara en enda som kom dit. Det gjorde honom väldigt besviken och när han kom hem bad han till Gud om varför han egentligen skulle vara där uppe när det var så lite intresse för Guds. Vad var vitsen? Men så kom han till att tänka på Jesus, där han var i getsemane. När dödsångesten var över honom för att stunden var inne då han skulle ge sitt liv på korset. Han visste att han nu skulle behöva gå igenom den största och mest fruktansvärda fyskiska och psykiska smärtan. Och han bad till Gud Fadern att få slippa ifall det skulle finnas ett annat sätt att frälsa människorna. Han kunde lätt ha ändrat sig, torkat blodsvetten bort från pannan och rest hem till himlen utan skuld och låta människorna gå förlorade för sina synders skull. Men hans kärlek för människorna segrade den kvällen!
Jesus valde att stanna kvar. Att gå igenom lidandet och döden. Han valde att ta på sig alla våra synder och stå ut med ångesten och känslan av att han nu var så syndig att han aldrig mer skulle få se Gud Fadern. Det var därför han ropade på korset "Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?". Han kunde inte se sin framtid längre. Och allt detta gjorde han för mig. För oss! Även om det bara skulle finnas en enda människa som skulle vilja ta emot honom som sin frälsare och bli räddad.
Den unga talarens ord rörde mig djupt i hjärtat. Och jag började tänka på min ursprungliga orsak till att jag började blogga - om jag bara kunde nå ut till en enda människa så skulle det vara värt det!
- Kram Gabbi
